Frank 20-07-04

VÄran lilla krigare.
Allt gick inte som det va tÀnkt, det har vart helvetet pÄ jorden dessa dagar. Förlossningen var katastrof, minst sagt! Blev igÄngsÀttning som planerat, dock tvÄ dagar senare Àn tÀnkt. Orkar inte skriva hela storyn men trots allt dom gjorde för att fÄ igÄng allting sÄ ville det inte igÄng, ballong - dropp - sova - tabletter - dropp och sen ville det Àntligen starta. Det tog drygt 2 dygn, Äterigen. Men denna gÄngen kommer jag ihÄg förlossningen i minsta detalj, precis som att jag stod bredvid som Tobias och sÄg pÄ nÀr allt hÀnde, alla sinnen vid krystvÀrkarna bara slogs pÄ bland annat. Finns sÄ mycket att sÀga, tillsist kom han ut med navelstrÀngen runt halsen och dÀr började helvetet.
Allt var okej, sa dom pÄ förlossningen och va glada och positiva. Vi stannade dÀr en stund innan vi fick komma upp pÄ BB. VÀl dÀr va allt ocksÄ lugnt i drygt nÀstan 24h innan dom upptÀckte med vÄra pÄtryckningar om att han kÀnns vÀldigt varm, att han hade feber.. Dom kom in efter tvÄ timmar igen och tog ytterligare temp för att Àven den visa pÄ stegring och feber, dax för prover.. Sen kom beskedet infektion samt tidig gulsot. Men dom kunde knappast svara pÄ varför, mer Àn att det inte Àr sÄ vanligt med golsot som uppkommer innan det gÄtt 2-3 dygn, sÄ han va tvungen att fÄ behandling direkt. Infektion kunde bero pÄ en halv bok men dom trodde det berodde pÄ att det va lÄng fostervattenavgÄng. Samt var han stasad (blodsprÀngd i hela ansiktet som visade sig i prickar), blÄmÀrken pÄ bÀgge ögonlocken, pÄ nÀsan, pÄ hakan samt överlÀppen. Han hade hoptryckt skallben sÄ vÀldigt förminskad fontanell. Men allt skulle bli bra sa dom, men inga besked kunde dom ge. Blev inlagda pÄ neo omedelbart och han fick en infart i huvudet som dom gav sprutor samt dropp via för infektionen, han fick sola och ligga i sÄn sÀng i 48h med tvÄ lampor, finns tre som max. BB personalen sa att dom inte hade nÄgon erfarenhet av solning pÄ tvÄ lampor, det minns jag gjorde mig Ànnu mer förvirrad. Liksom, jaha? Varför mÄste han ha tvÄ. Men sÄ blev det, massa massa olika tider för allt vad det gÀller amning - matning pÄ flaska var tredje timme, sen antibiotika 1, antibiotika 2, sola hela tiden, prover och mera prover, helt sönder stucken och vi med inga svar mer Àn att vi mÄste vÀnta och se. Det va vidrigt, det Àr vidrigt.














Justnu Àr vi hemma vi fick Äka hem igÄr eftermiddag, hans crp Àr inte tillrÀckligt lÄgt för hemgÄng egentligen vad jag förstod det som, men dom skrev ut oss med antibiotika med lÀkarens Äsikt. Jag litar pÄ dom och att dom kan sin sak. Dom ville haft ner den pÄ minst 11 för godkÀnd hemgÄng men fick bara ner den till 17.. Vi har gett honom tre doser idag och imorgon ska han ha ytterligare tre. Sen ska vi tillbaka pÄ mÄndag för nytt crp, jag hoppas innerligt att det har gÄtt ner och Àr dÀr det ska vara. Sen fÄr vi hoppas gulheten hÄllt sig bra ocksÄ och bÀttrar sig, det som Àr kvar.
Men han Ă€r sĂ„ himla perfekt, pĂ„ alla sĂ€tt och vis och vi Ă€r fortfarande i vĂ„ran lilla bubbla hĂ€r hemma đ„°đ sĂ„ Ă€lskad frĂ„n allra första stund, sĂ„ fin och sĂ„ snĂ€ll och go, han skriker inte knappt, nĂ€r han protesterar Ă€r det smĂ„ dinosaurie ljud. Man bör va med sĂ„ man inte missar nĂ„got đ storebror Ă€r sÄÄÄ stolt ocksĂ„, helt omkring sig verkligen. Han lĂ€ngtar tills han blir ett sĂ€ger han, sĂ„ han kan busa med honom. Haha, sĂ„ underbar đđ jag sjĂ€lv hoppas tiden stannar hĂ€r, helst föralltid. Detta har man ju saknat, underbart Ă€r bara förnamnet!





