Men jag har ju egentligen gått in i väggen, alltså gör jag någonting läs minsta lilla får jag sota för det lång tid framöver. Jag är sängliggande, typ hela dagarna. Jag orkar inte gå ut, jag orkar inte städa, jag orkar inte tvätta, jag orkar inte leka eller göra nåt med Milton jag orkar knappt laga mat jag vill bara vara ifred och inte Prata med någon helst. 

Jag kan inte kolla mig själv i spegeln typ, jag sätter inte upp mitt hår för att se mig själv i spegeln utan gör det bortanför och utan, jag har aldrig äcklas av mig själv på detta sätt förr. Jag är ful och äcklig. Så det känns ända in i benmärgen. Så mycket självhat. 

Alla saker som jag vanligtvis älskar och tycker är kul är jag helt likgiltig till, jag hittar på ursäkter för att slippa för allt jag orkar och vill är att ligga i min säng instängd i mitt sovrum. 

Jag orkar inte helt enkelt. Även om jag försöker tvinga mig till allt för att jag vet att det bara blir värre annars.. Det går vissa dagar, men jag får somsagt sota för det sen. Av fullkomlig utmatthet. Usch, vet inte vad jag ska göra. 

Jag tänkte faktiskt ringa min vårdkontakt imorgon för de börjar gå utför, o se om jag kan få några andra vid behov ångest tabletter än mina jag har nu, nästan käkat upp dom 100 på typ ett års tid nu och dom hjälper ju fan ej så vet inte varför jag ändå tagit dom vid behov i hopp om att det ska funka. 

Nu ska jag sova, det är måsten imorgon också..